Ledsen för den snåla uppdateringen här inne under helgen. Det har varit fullt upp. I lördags var vi i Kalmar och hälsade på min lillasyster Anna och hennes sambo. Så trevligt och Philip fick så fina presenter.
Igår var vi bara hemma och fixade lite i trädgården inför hösten/vintern, satte upp tavlor och Gardinskenor och jag var på långpromenad med Helen och Anne Sophie.
Idag var R ledig och jag hade tänkt hinna med en massa saker men det fanns ingen energi till det. Jag har känt mig så otroligt trött idag.
Är dessutom otroligt trött på mig själv. Det känns som att 70% av min hjärnkapacitet försvann när jag blev gravid och kom inte tillbaka. Jag glömmer vart jag lägger saker, vad jag bokat och med vem, om jag åker iväg och ska göra fyra saker glömmer jag två. Åker och ska hämta paket och glömmer leg, åker och handlar utan plånbok etc.
Jag känner mig så fruktansvärt korkad hela tiden. Har svårt att hålla tråden i samtal och min fasa är möten på typ banken där jag inte fattar nånting. Orkar inte ta in mer i min hjärna.
Har dessutom dåligt samvete för att jag är så tråkig just nu. Jag känner att jag inte alls är den roliga och mysiga sambon jag borde vara och jag är så dålig på att höra av mig till folk.
Jag skulle bara vilja sova en hel natt utan att bli väckt. Det längsta jag sovit sedan Philip kom är 6 timmar och det var i Juni. Senaste veckorna har jag vaknat minst 3 gånger per natt och oftast har jag svårt att somna om.
Nu blev detta ett otroligt långt inlägg om ingenting men jag är helt enkelt för trött nu. Hoppas på en bra natt i natt och att jag är piggare imorgon.
Åh men du. Hög igenkänning på den. Jag tänker att det är ju trots allt en otrolig omställning att bli mamma, inte konstigt att allt är upp och ner ett tag. Bland det finaste i hela världen, men också bland det tuffaste! Kämpa på, det kommer en annan tid och i slutändan är det värt det. Haha, jag tänker alltid på det när jag hör den där låten på radio du vet ”i hope someday
We’ll sit down together
And laugh with each other
About these days, these days
All our troubles
We’ll lay to rest
And we’ll wish we could come back to these days, these days 😉
Känner verkligen igen mig i det du skriver. Känner mig mer ointresserad och mer korkad än innan. Vill inte ta in nya saker och skulle ge min högra arm för att få sova ostört i två dygn.
Jag känner mig tråkig och som världens sämsta fru.
Men det blir bättre! Jag höll precis på att bli normal igen efter graviditet och amning när jag blev gravid igen.
Så jag tror på framtiden.
Jag håller tummarna för att du snart mår bättre. Berätta för bbvsköterskan hur du mår. Kanske dem kan hjälpa dig på något vis. Om inte så har dem rätt kontakter till dig.
Det är svårt att räcka till som nybliven mamma. Eller som förälder över huvudtaget. Försök att hitta ett nytt sätt istället för att sträva mot att det ska vara som innan du blev gravid.
Dit kommer vi inte komma igen. Men vi kommer finna nya sätt att leva och njuta på.
Lägg inte allt ansvar på dig själv, vill dina vänner och din familj ses så hör dem av sig också.
Du kan omöjligt ha energi till allt. Och sänk kraven på dig själv.